Våra djur

I listan nedan kan ni se ett utplock av alla de djur som finns att se i parken, mer information om dem finner ni på plats i parken. Hos oss kan du uppleva många exotiska djurarter.

Amur tiger
Blågul ara
Bomullshuvudtamarin
Dvärgget
Dvärgsilkesapa
Dödskalleapa
Emu
Flamingo
Vitkindad Gibbon
Goeldisapa
Guereza
Guanaco
Grön markatta
Nubisk get
Japansk makak
Kamel
Kragbjörn
Låglandstapir
Manfår
Mantelbabian
Mösskapucin
Präriehund
Regnbågslori
Rödhandad tamarin
Ringsvanslemur
Rödhalsad vallaby
Schimpans
Sebramangust
Sporrsköldpadda
Surikat
Svart sulawesimakak
Svartvit vari
Undulat
Vit silkesapa
Zebra
Åtagande inom SDF/EAZA/IUCN (m.fl.)
Ring-tailed lemur Lemur catta EEP
Black and white ruffed lemur Varecia variegate sspec. EEP
Goeldis monkey Callimico goeldii EEP
Asiatic black bear Ursus thibetanus ESB
Amur tiger Panthera tigris altacia EEP
Chimpanzee Pan troglodytes EEP
Lowland tapir Tapirus terrestris EEP
Sulawesi crested macaque Maccaca nigra nigra EEP
Estern black and withe colobus guereza ESP
Red-handed tamarin Saguinus midas ESB
Cotton-top tamarin Saguinus Oedipus Oedipus EEP
Black-capped squirrel monkey Samiri boliviensis EEP
Djurparkers definition och funktion
Vad är en djurpark?
Alla som visar djur för allmänheten måste ha ett djurparkstillstånd
och följa de regelverk som gäller för offentlig förevisning. Hit kan t ex restauranger,
stadsparker och 4H-gårdar som visar djur räknas enligt Jordbruksverket. Den tekniska
termen är “offentlig förevisning av djur”.
Vad gör djurparker?
Många djurparker, i synnerhet moderna djurparker som arbetar progressivt och är anslutna
till nationella och internationella djurparksföreningar, arbetar på olika sätt för att bevara
arter som har försvunnit eller riskerar att försvinna från naturen. På samma gång läggs stor
kraft på att öka människors kunskap om djur och natur och skapa engagemang för
miljöfrågor.
Djurparkers syfte är inte, som förr, att underhålla människor, utan att bevara hotade arter,
bidra till forskning, sprida kunskap och skapa engagemang.
Vilka krav ställs på djurparker?
Det ställs samma krav på svenska djurparkers djurhållning som på all annan svensk
djurhållning. Alla som håller djur ska utgå från djurens behov och naturliga beteenden.
● Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Länsstyrelsen
tittar då på om djurens utrymmen är tillräckligt stora, att inredningen stämmer med
djurens biologiska behov samt att personalen har rätt utbildning. Alla djurparker ska
också ha en veterinär knuten till sig.
● Djurparker som håller s k vilda arter behöver ett separat tillstånd från länsstyrelsen
samt också en zoolog knuten till sig.
● Djuren i djurparken ska kunna bete sig naturligt, ha tillsyn varje dag och ständig
tillgång till dricksvatten. De flesta djurslag ska utfodras varje dag. Rovdjur, fiskar,
grodor och kräldjur kan få foder mer sällan.
Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida.
Varför finns djurparker? Behövs djurparker?
Forskarna tror att minst en tredjedel av alla djur- och växtarter på jorden står inför en stor
risk att utrotas inom detta århundrade, främst p g a människans överexploatering av jordens
resurser. Det ökade hotet mot såväl djur som deras naturliga livsmiljöer gör djurparkernas
arbete viktigare än någonsin.
Det finns flera djurarter som skulle varit utdöda i naturen om det inte var för djurparkernas
arbete, t ex:
● Visent (europeisk bisonoxe)
● Przewalskis vildhäst
● Arabisk oryx
● Svartfotad iller
● Kalifornisk kondor
Den internationella naturvårdsunionen International Union for Conservation of Nature
(IUCN, grundare av WWF och skapare av den internationella rödlistan över hotade arter)
samarbetar med de större djurparksorganisationerna såsom WAZA och EAZA för att bevara
den biologiska mångfalden och stärka vilda populationer av hotade djurarter. Arbetet måste
ske både i djurparker och i naturen, eftersom livsmiljöer försvinner i rasande takt och
därmed även djuren som lever där. En betydande del av de ekonomiska bidrag som går till
bevarandearbete i naturen, s k fältprojekt, kommer från djurparker – över 350 miljoner
dollar per år.
Varför ska man besöka en djurpark?
Ett besök på en djurpark är en fascinerande upplevelse som ökar kunskaperna om djur och
natur. Forskarna tror att en tredjedel av alla djur- och växtarter på jorden står inför en stor
risk att utrotas inom detta århundrade. Kunskap är avgörande om vi ska kunna bevara den
biologiska mångfalden och hindra att fler arter dör ut.
Ett besök på en djurpark inom SDF innebär också att man direkt bidrar till djurparkernas
viktiga arbete. Besöken genererar pengar som kan användas till olika typer av
bevarandearbete.
Hur samarbetar djurparker i Sverige, Europa och världen?
SDF och dess medlemmar ingår i ett internationellt nätverk med bl a en världsomspännande
djurparksorganisation (World Association of Zoos and Aquariums, WAZA) och en europeisk
(European Association of Zoos and Aquaria, EAZA). SDF och dess medlemmar anammar de
internationella organisationernas policies och regelverk.
SDF deltar aktivt som medlem i dessa. Tack vare medlemskap och samarbete inom
ovanstående organisationerna har djurparker idag ett välfungerande avelsarbete för hotade
arter, driver gemensamma kampanjer, samarbetar kring utbildning, kunskapsspridning och
kunskapsutbyte. Alla djurparker anslutna till WAZA ska följa den globala djurparksstragegin
(World Zoo & Aquarium Conservation Strategy).
Finns det bra och dåliga djurparker?
Det finns tyvärr fortfarande mindre bra eller till och med riktigt dåliga djurparker i världen.
Medlemmar i SDF ska inneha alla erforderliga tillstånd samt följa SDF:s fastställda stadgar
och etiska regler. Det betyder att djurens välmående prioriteras och tas på största allvar.
Djurparkers internationella samarbete med bevarandeavelsprogram och fältprojekt har varit
och är helt avgörande för många arters överlevnad. Det finns flera djurarter som skulle varit
utdöda i naturen om det inte var för djurparkernas arbete.
Djurparksdjur
Hur hamnar vilda djur i djurparker?
Djurparker har från antiken fram till början av 1990-talet i mångt och mycket fungerat på
ungefär samma sätt: vilda djur fångades in för att visas upp. På FN:s konferens om miljö och
utveckling i Rio de Janeiro 1992 förändrades djurparkers huvudsakliga syfte drastiskt och
utvecklingen mot att bli bevarandeinstitutioner tog fart på allvar. Stamböcker och
bevarandeavelsprogram har sedan dess skapats för många av de befintliga
djurparkspopulationerna.
Många arter har funnits i djurparker i många generationer, från tiden då vilda djur fångades
in. Idag tas inga djur från naturen, förutom om det handlar om akuta situationer. Akuta
åtgärder kan krävas om antalet individer i naturen är så pass få att arten sannolikt kommer
att utrotas helt.
Genom de olika bevarandeavelsprogrammen “köper vi tid” för hotade arter och
djurparkspopulationerna fungerar som en reserv för de vilda populationerna.
Det finns även viltfödda individer i djurparker som räddats från den illegala handeln. Vilda
djur (t ex upphittade djurungar) som omhändertas av myndigheter kan tillfälligt, eller vid
beslut baserade på djurskydd, under längre tid placeras i djurparker.
Varför håller djurparker djur som inte är utrotningshotade?
En art som inte är hotad idag kan vara hårt drabbad imorgon. Genom avelsprogram och
upprättandet av stamböcker kan djurparker minska artens sårbarhet och bedriva ett
långsiktigt bevarandearbete.
Det finns också arter som är symboler för en viss naturtyp eller ett visst ekosystem, som i sin
tur kan vara hotat. Det finns ett stort värde i att hålla sådana arter i syfte att sprida kunskap
om naturtypen/ekosystemet och skapa engagemang för bevarandet av det.
Djurparker har dessutom, genom att hålla olika arter, bidragit till ökad kunskap om djur som
är svåra eller rent av omöjliga att studera i naturen.
Djurhållning och djurvälfärd
Har djur i djurparker ett bra liv?
Djurens välmående har högsta prioritet för SDF och dess medlemmar. Djurparkernas
utbildade och dedikerade djurvårdare möter djurens biologiska behov utifrån beprövad
erfarenhet samt dokumenterad och utprovad professionalitet:
● Djuranläggningarna ska följa djurskyddsföreskrifterna. Djuren ska ha tillräckligt med
utrymme för att utverka naturliga beteenden och vara fria från obehag i alla dess
kända former. Sociala djur ges förutsättningar att efterlikna hur arten lever i naturen.
● Utöver normal tillsyn genom utfodring och renhållning sker dokumenterad
miljöberikning och vid behov träning med positiv förstärkning.
Livet i en djurpark innebär vissa inskränkningar för djuren, men det betyder samtidigt att
djuren skyddas från bl a svält, sjukdomar och rovdjursangrepp. Ett liv i naturen har också
sina inskränkningar och kan, för den enskilda individen, vara väldigt hårt. T ex begränsas djur
i naturen av territoriella gränser, tillgången på föda och sökande efter skydd mot väder och
vind. Väl anpassade anläggningar och kompetent skötsel borgar för en god djurvälfärd.
Vad innebär miljöberikning?
Miljöberikning utförs för att ytterligare tillgodose olika arters behov och naturliga
beteenden. Detta innebär att mentalt och fysiskt stimulera djuren, främst genom ändringar i
djurens miljö, t ex genom att gömma mat eller sprida olika dofter. Genom att strategiskt
blanda foder-, sociala, fysiska och sensoriska berikningar, ibland kombinerade, erbjuds
möjligheter att utverka och utveckla naturliga beteenderepertoarer som annars inte
anläggningen ger möjlighet till.
Vad betyder djurvälfärd?
Djurparker kan aldrig helt efterlikna livet i naturen, men djuren hålls i miljöer som så långt
det går efterliknar deras naturliga livsmiljö. Djurhållningen och skötseln utgår också från
varje arts specifika beteendemässiga och fysiologiska behov.
Djurvälfärd är ett komplext ämne. Att ett djur kan röra sig till synes obehindrat i naturen
innebär inte per automatik att djuret har en hög välfärd, på samma sätt som att djur i
djurpark per automatik inte har en låg välfärd. Välfärd är ett relativt begrepp som kan
variera på en skala och en egenskap hos en individ, inte en population. Välfärden hos en
individ beror på flera olika faktorer, bl a hälsotillstånd/sjukdom, stress, om djuret kan utföra
naturliga beteenden och dess möjligheter att få utlopp för naturliga behov. Både ett liv i
naturen och ett liv i djurpark är på gott och ont.
Det ökade hotet mot såväl djur som deras naturliga livsmiljöer gör djurparkspopulationerna
essentiella för bevarandet av den biologiska mångfalden. Att hålla djur innebär ett enormt
ansvar för att se till att djuren lever bra liv.
Varför släpps inte djur som inte får plats ut i naturen?
Att släppa ut djur som inte får plats i djurparker i naturen är sällan ett alternativ. Det beror
främst på att djurens livsmiljöer i naturen har försvunnit – skogar har avverkats, våtmarker
torrlagts, ängsmarker bebyggts etc. Det finns alltså ingen plats där tidigare djurparksdjur kan
släppas ut och överleva.
I de fall djurparksdjur kan släppas ut i naturen måste en rad kriterier vara uppfyllda:
Området måste vara skyddat och hoten som gjort att arten är rödlistad måste ha eliminerats
eller kontrollerats. Det krävs också politiska tillstånd, stora ekonomiska resurser och
samarbete med lokalbefolkning och organisationer i området. För några arter finns projekt
där djur släpps ut i naturen, men för de allra flesta hotade arter är det tyvärr omöjligt idag.
Varför behövs det så många djur/stora djurpopulationer i djurparkerna?
Att arbeta med djurpopulationer är ett långsiktigt arbete. Den sammantagna genbank
djurparkerna har ska genom djurparkernas jobb (tillsyn av djurvårdare, idéer för utveckling
av zoologer och sjukdomsförebyggande åtgärder av veterinärer) resultera i att djuren som
medlemsparkerna tillsammans förvaltar ska kunna ge eftervärlden sunda och friska
djurindivider. Dessa djur kan potentiellt reintroduceras till den natur och de naturliga
habitat som människan idag förstör eller redan har förstört.
För att vi ska kunna återintroducera djur, hotade som ohotade arter, i naturen i framtiden
krävs det en viss mängd djur i djurparkerna. Genetiskt sunda och friska djurindivider i
framtiden förutsätter att vi har tillräckligt stora djurpopulationer i djurparkerna idag.